Välj rätt metallborr

Alla borr ingår i någon av dessa följande arbetsmaterialgrupper. Det är dessa grupper som definierar borrets användningsområden.

Exempel på användningsområden

• P – Stål och gjutstål
• M – Rostfritt stål
• K – Gjutjärn
• N – Icke-järnmetaller
• S – Varmhållfasta legeringar
• H – Härdade material

Alla grupper är sedan indelade i undergrupper baserat på deras struktur eller sammansättning. 

Exempel på detta är ett borr i gruppen M som delas upp i fem undergrupper.

1. Ferritiskt rostfritt stål
2. Martensitiskt rostfritt stål
3. Austenitiskt rostfritt stål
4. Austenit-ferritiskt (DUPLEX) eller austenitiskt rostfritt stål
5. Utskiljningshärdat, austenitiskt rostfritt stål

En sista indelning omfattar materialegenskaper som hårdhet och sträckhålfasthet. Den finns för att du ska kunna få en komplett verktygsrekommendation med skärdata, inklusive startvärden för skärhastighet och matning.

I länken nedan finner du en komplett beskrivning av varje materialgrupp med vanliga benämningar på materialen.

Arbetsmaterialgrupper (WMG)

Skärhastigheten är en av de viktigaste detaljerna när det kommer till borrning.

Skärhastigheten styrs av tre faktorer, och därför är det viktigt att du har alla dessa faktorer i åtanke när du köper borr. Det du behöver tänka på är vilket material du ska borra i, materialets diameter, vilket verktyg du använder och matningsvärdet.

Detta gäller främst vid borrning med pelarborrmaskiner och borrning i hårdare material.

När det kommer till att borra med skruvdragare kan man börja borra sakta så att borret hinner tränga igenom materialet ordentligt och öka gradvis hastigheten. Snabbt är inte alltid bäst, exempelvis när du borrar i rostfritt stål eller andra hårda metaller. Då behöver du ofta hålla lägre rpm på din maskin och spendera lite mer tid och kärlek. Gör du inte detta kommer det resultera i att dina borr slits snabbare och du kommer i slutändan inte spara in tiden när du behöver köpa nya borr.

Räkna ut vilken skärhastighet du ska använda

• Beräkningsformel för Solid Borrning

Spiralkanal

Spiralkanalen påverkar spånproduktionsprocessen. Det är viktigt att välja rätt spiralvinkel för materialet som borras samt att spiralkanalens längd måste vara längre än hålets djup. Är den inte det kommer spånklämning att uppstå, spånklämning är när metallspån fastnar i borrets kanaler och täpper igen.

Borrspetsen

Borrspetsar finns i fyra olika former

N - Formade borrspetsar är de vanligaste av borrspetsarna. De är inte självcenterande så man behöver i de flesta fall använda sig av körnare för att pricka rätt.

C - Formade borrspetsar är formade som ett C med fyra skär istället för två. Detta fungerar som en spånbrytare och resulterar i att du får mindre spånbitar som lätt tar sig ut, behöver inte använda lika mycket tryckkraft och borret är självcentrerande.

Dormer P.S. Point - Formade borrspetsar kombinerar fördelarna med N och C - formade borrspetsar. Detta reducerar behovet av tryckkraft vid borrning ännu mer än de C - formade borrspetsarna samtidigt som borret är helt självcenterande.

A - Formade borrspetsar används ofta för större borrstorlekar och hårdare material. Reducerar behovet av tryckkraft och är självcentrerande.

Se alla borr från Dormer här!

Skärvätskans roll

Håller nere temperaturen när du borrar och att smörja borret för att underlätta vid hög belastning. Spånen som bildas när du borrar glider lättare upp genom borrets kanaler om du använder skärvätska, detta motverkar risken för spånklämning och det leder ofta till att borret bryts av.

Skärvätskans olika grupper

Skärolja - Blandas inte ut med vatten, används som den är och ger en smörjande effekt men inte så mycket kylning. 

Emulsion - Vattenblandbar skärvätska, med mineralolja, ger en mjölkliknande skärvätska samt en kylande effekt och lite smörjning.

Syntet - Vattenblandbar skärvätska, utan mineralolja, ger en transparent skärvätska samt en kylande effekt utan smörjning.

Vilken skärvätska ska du använda?

Borrning - Skärolja, här behövs en vätska med bra smörjande egenskaper.