Bygg din egen eller köp en färdig hyvelbänk?

Jag är främst utbildad i traditionell träslöjd och arbetar till stor del med handverktyg och med detta kommer andra önskemål om en hyvelbänks kvalitéer än om du jobbar främst med elverktyg. Det viktigaste är stabilitet. En hyvelbänk som ska klara av handhyvling, slagkrafter från yxor, klubbor mot bildhuggarjärn osv behöver vara så pass tung och stabil att bänken i sig inte flyttar på sig och att vibrationerna blir minimala. Min bänk väger någonstans över 150 kg (med tomma lådor och utan tillbehör) och det är jag nöjd med. Ett alternativ till det är att skruva fast bänken i golvet eller fylla utrymmet under bänkskivan med tunga saker.

En annan del är fasthållning. Hur vill en kunna sätta fast det en arbetar med? Jag har två bänktänger. En baktånge med dubbla gängade stänger och kedjedrift som både fungerar för bänkhakar och för att spänna fast saker mellan hyvelbänkens kortsida och själva baktången. Utöver detta har jag en framtång så kallad “quick release” som gör att du inte behöver skruva den hela vägen när den ska öppnas och stängas.

En tredje metod jag använder för fasthållning är franska bänkspännare (på engelska holdfasts). I mitt fall en J-formad bit fjäderstål som en sätter i sina bänkhakshål och slår fast mot sitt arbetsstycke. Detta är en typ av fasthållningsmetod som har använts i hundratals år av möbelsnickare, dörr- och fönstermakare, slöjdare osv och den möjliggör en fasthållning av ämnen som är både snabb och smidig och väl fungerande. Jag gör mycket skålar och där är de franska bänkspännarna oslagbara i mitt tycke.

Utöver allt detta har vi också bänkhakshålen att tänka på. På min bänk har jag två parallella rader av 19 mm runda bänkhakshål. 19 mm / 3/4 tum runda bänkhakshål är en av de standardvarianter där det finns många tillbehör.

Mer klassiskt skandinaviskt så har vi de rektangulära bänkhakarna vilket bjuder på en i synnerhet stor fördel och det gör att bänkhakarna inte roterar i sina hål. Dock finns det färre tillbehör till dessa. Men om du i synnerhet arbetar med paneler och plana ytor och vill spänna fast saker mellan baktången och bänkhakar så är detta i synnerhet effektivt. Utöver dessa finns det också dom som använder 25 mm / 1 tums runda bänkhakshål. Här finns det färre tillbehör att finna jämfört med 19 mm men med den större diametern kommer mer styrka. Det finns också 20 mm för mft, men det återkommer jag till strax.

Antalet hål du har i bänken är upp till hur du vill använda den. Jag började med en rad hål med ca. 100 mm mellan varje. Senare gjorde jag en till parallell rad med hål för att få bättre fasthållning av större paneler och liknande. Jag har även ett par hål i frambenet på bänken. Hur dessa hål läggs upp finns det många olika tankar om. En idé är att också titta på hur så kallade mft-toppar ser ut där du har ett konsekvent rutnät av hål som möjliggör många fördelar, i synnerhet för dig som arbetar mycket med elhandverktyg. Här finns också många tillbehör som i vanliga fall passar hål med 20 mm i diameter. Mft-bänkar har vanligtvis en helt annan grundtanke bakom sig än traditionella hyvelbänkar. De är ofta portabla för att kunna tas med till en byggarbetsplats och fokuserar på modernt maskineri. Så jag lämnar det där.

Min hyvelbänk har en bänkskiva av laminerade brädor på högkant. Totalt är arbetsytan 1800 mm lång, 700 mm djup och cirka 100 mm tjock. Storleken på din hyvelbänk avgör du ju självklart själv utifrån vilken typ av arbete du ska göra och hur mycket plats du har i din verkstad men jag själv har sällan behövt en bänk som är längre än 1800 mm. Såsom min verkstad är upplagd så är jag tvungen att ha min bänk stående direkt mot en vägg och av den anledningen har jag ibland önskat att jag hade gjort den lite djupare då t.ex mina limknektar eller större möbelbyggen bara kan hänga över kanten på ena långsidan. Kunde min bänk stå mitt i rummet hade 700 mm varit lagom för mig. Jag har en tjock bänkskiva av ett par anledningar. Först och främst för tyngden och för hur stum den blir, men också för att jag förhoppningsvis ska kunna använda samma bänk i resten av mitt liv och den ska kunna hyvlas om många gånger utan att bli för tunn. Slutligen för att en tjock bänkskiva ger mycket djup i bänkhakshålen som ger dom styrka.

Men av alla mått på en hyvelbänk så är höjden den viktigaste. Det finns olika skolor om detta. En kan vilja ha en lägre hyvelbänk så att en hamnar mer över den och får mer tyngd bakom sina hyveltag t.ex. eller så kan en vilja ha en lite högre bänk då det t.ex. blir lättare att få en bra arbetsställning för att såga laxstjärtar osv. Jag själv valde att bygga min hyvelbänk 900 mm hög som jag tycker passar mig bra i förhållande till den typ av arbete jag gör, en rygg som gör lite ont i perioder och min längd på 176 cm.

Jag byggde min bänk i björk med några detaljer i ek. Ett för mig bra mellanläge mellan lättillgänglighet, pris och hållbarhet. Men en hyvelbänk kan göras i byggvarufuru eller något väsentligt mer exklusivt. En klassiker, och ett mycket lämpligt träslag är bok som t.ex. Sjöbergs Elite tillverkas i. Det är upp till dig och plånboken. Men allt kommer fungera, även om bänken kanske inte får samma tyngd, livslängd och du kanske kommer behöva hyvla om toppen på din hyvelbänk lite oftare med ett träslag som furu.

Det tog det mig ungefär 80-90 arbetstimmar att bygga bänken från okantat virke till färdig bänk. Byggd med Roubo-bänkarna som förlaga så finns inga skruvar eller liknande i bänken (utöver i de köpta tillbehören och beslag till utdragslådorna jag byggt till i efterhand) utan allt är byggt med traditionella sammanfogningar. Detta gjort med en blandning av handverktyg för sammanfogningarna, elhandverktyg och grundläggande snickerimaskiner (justersåg, bandsåg, plan- och rikthyvel) för att dimensionera allt virke. Köper du färdighyvlat virke kommer det gå snabbare men kosta betydligt mer. Gör du det med en större maskinpark går det fortare.

Trä, lim och övriga förbrukningsmaterial kostade mig omkring 5000-6000 kr för att bygga bänken. Efter detta har jag lagt ca. 5000 kr till på tillbehör såsom fram- och baktång, bänkhakar osv. De franska bänkspännarna smidde jag själv men dessa finns också att köpa, eller så kan din lokala smed säkerligen smida ett par åt dig. Så totalt hamnar vi omkring 10 000-11 000 kr att bygga en bänk som min men det går som sagt att laborera med detta genom konstruktion, materialval och tillbehör. Marknadspriserna på virke förändras också i snabb takt just nu så det kan vara värt att hålla ett öga på.

Utöver allt detta finns det tusen olika varianter och tankar om hyvelbänkar. Verktygsränna? Delad skiva? Förvaringsmöjligheter? Fastspänningsmöjligheter på framsidan av hyvelbänken? Portabel eller stationär osv.

I slutändan tänker jag att allt kan kokas ned till ett par riktigt viktiga punkter.

1. Behöver jag en hyvelbänk? Det kanske räcker med en helt vanlig plan och stabil arbetsbänk samt några tvingar?
2. Vad tillåter plånboken?
3. Vill du bygga en hyvelbänk eller vill du bygga andra saker?
4. Har du tid att bygga en hyvelbänk?
5. Får du några väsentliga fördelar av en egenbyggd bänk i jämförelse med en köpt?

Jag hoppas att den här artikeln kan vara till nytta för dig. Det finns inga rätt eller fel och det handlar inte nödvändigtvis om det ena eller det andra. Ett alternativ kan också vara att köpa en färdig bänk och modifiera den efter dina behov. Du hittar en uppsjö av tankar och idéer om hyvelbänkar/arbetsbänkar på YouTube och är du intresserad av att riktigt djupdyka i hyvelbänkarnas historia och tankar om alla olika varianter så kan jag varmt rekommendera några böcker i ämnet:

“The workbench book” - Scott Landis

“The workbench design book” - Christopher Schwarz

“The workbench - A complete guide to creating your perfect bench” - Lon Schleining

Lycka till!

/ Claes “Claws Creations” Larsson