Start / Artiklar & Guider / Guide: Välja rätt svetspinne
Guider

Guide: Välja rätt svetspinne

18-2-2025
Skriven av: Victor Lundqvist
Att välja rätt svetspinne / svetselektrod handlar om att anpassa valet till materialet, tjockleken och kraven på svetsfogen. Fel val kan ge porer, sprickor eller dålig inträngning. Här går vi igenom vad du behöver veta för att få en bra och hållbar svets.

Olika typer av svetspinnar

Det finns flera olika typer av svetspinnar men alla passar i samma svetshandtag / elektrodhållare, och de delas in efter beläggning och användningsområde:

  1. Rutila elektroder – Lätt att tända och använda. Ger en jämn och snygg svets, men kan ge hög vätehalt, vilket ökar risken för sprickor i högbelastade fogar.
  2. Basiska elektroder – Bättre för hög belastning och segare svetsfogar, men kräver torr förvaring och svetsas med lite mer teknik.
  3. Cellulosabaserade elektroder – Vanliga vid rörsvetsning och arbete utomhus eftersom de har bra inträngning och klarar orenheter i materialet.
  4. Sura elektroder – Ger jämna och släta svetsfogar, men kräver specifika användningsområden.
  5. Hårdsvetselektroder - Används för att bygga på ytor som utsätts för slitage, exempelvis på schaktblad, skopor eller verktyg.
  6. Rostfria och värmebeständiga elektroder - För eldhärdigt rostfritt stål och värmebeständiga fogar. Passar för industrisvetsning där höga temperaturer förekommer, t.ex. pannor och rörsystem.

Här hittar du hela vårt sortiment av svetspinnar >>

Guide-pinnsvets2-1200x800

Exempel på svetspinnar

Vad ska du tänka på vid val av svetspinne?

Materialet du svetsar i:

  • Stål/svart plåt – Rutila och basiska elektroder funkar bäst.
  • Rostfritt stål – Kräver elektroder anpassade för rostfritt, t.ex. OK 67.15.
  • Gjutjärn – Specialelektroder krävs för att undvika sprickor.
  • Aluminium – Kräver specialelektroder, men används sällan i MMA-svetsning.

Godstjocklek och elektroddiameter

Ju tjockare material, desto grövre pinne behövs för att få tillräcklig inträngning.

  • 1,6 - 2,0 mm – För riktigt tunn plåt, t.ex. bilplåt.
  • 2,5 mm – Vanlig för tunnare konstruktioner och lättare arbete.
  • 3,2 mm – Standardvalet för de flesta jobb.
  • 4,0 mm och större – För grov plåt och svetsning med hög strömstyrka.

Tumregel: Ju tjockare material du svetsar, desto grövre svetspinne behöver du. För låg ström på en grov elektrod ger dålig inträngning, medan för hög ström på en tunn elektrod riskerar att bränna hål i plåten. Kontrollera att din svets klarar den strömstyrka som krävs för elektroden.

ElektroddiameterStrömstyrka
1,6 mm25-50 A
2,0 mm40-80 A
2,5 mm60-100 A
3,2 mm90-140 A
4,0 mm120-180 A
5,0 mm160-240 A

Exempel på vanliga elektroder och deras användningsområden

  • OK 46.16 – Rutil elektrod, lätt att använda. Perfekt för snabb reparation.
  • OK 43.32 – Bra för tunn plåt, ger bra kontroll och fina svetsfogar.
  • OK 48 – Basisk elektrod, stark och seg svets, kräver torr förvaring och endast avsedd för svart stål.
  • OK 55.00 – För kritiska fogar där extra hållfasthet krävs.
  • OK 67.15 – Används för eldhärdigt rostfritt stål och värmebeständiga fogar.
  • OK 83.65 – Hårdsvetselektrod för ytor som utsätts för hårt slitage.

Vad betyder OK och numren på en svetspinne?

"OK" och t, ex 48 är ett namn och nummer som används av ESAB för att identifiera och klassificera deras elektroder och tillsatsmaterial. Olika nummer efter OK anger elektrodens specifika egenskaper, t.ex. typ av beläggning, användningsområde och mekaniska egenskaper. Det finns dock många andra tillverkare av elektroder och tillsatsmaterial, så beroende på fabrikat kan beteckningarna skilja sig åt

Tips för bättre svetsresultat

  • Torr förvaring – Basiska elektroder måste förvaras torrt, annars blir de obrukbara.
  • Rätt strömstyrka – Lättare sagt än gjort, men en tumregel är att för hög ström bränner igenom, för låg ström ger dålig en bulig och klen svetsfog.
  • Lär dig elektroden – Lägg en “testsvets” på ca 5cm och kolla alltid efter hur smältningen blev och om det är mycket eller lite loppor, då kan du behöva ställa om svetsens inställningar. 
  • Rengör innan du svetsar – Smuts och rost påverkar svetskvaliteten negativt.

Vanliga svetsfel och hur du undviker dem

  • Porbildning – Orsakas av fukt eller smuts. Använd torra elektroder och rengör grundmaterialet.
  • Slagginneslutningar – Kan uppstå om slagg inte tas bort mellan svetspass. Slipa och borsta fogen ordentligt.
  • Sprickor – Uppstår vid felaktigt val av elektrod eller för snabb avkylning. Använd rätt elektrod för materialet och låt svetsen svalna långsamt.

Genom att välja rätt svetspinne för jobbet slipper du krångel och får en hållbar svets som håller för påfrestningarna.

Här hittar du vårt sortiment av pinnsvetsar från bl.a. Esab och Helvi >>