Vedklyvsguide: Välj rätt vedklyv och vedmaskin

För mindre mängder ved räcker ofta en manuell eller mindre elektrisk vedklyv. Gör du mycket ved blir klyvkraft, arbetstakt och hela hanteringen runt veden viktigare. Då kan en större hydraulisk vedklyv eller en komplett vedmaskin som både kapar och klyver vara ett bättre val.

I den här guiden hjälper vi dig välja rätt utifrån hur mycket ved du gör, vilken vedlängd du använder, vilken typ av ved du hanterar och vilken strömförsörjning du har tillgång till.

• Välj vedklyv efter hur mycket ved du använder.
• Hur många tons vedklyv behöver jag?
• 230 V eller 400 V vedklyv?
• 30 ved eller 50 ved – välj rätt klyvlängd.
• Klyvtid och returtid – viktigt när du gör mycket ved.
• Två eller fyra delar?
• Gör hela vedhanteringen enklare.
• Eldar du med flis istället?
• Så väljer du rätt.
• Vanliga frågor om vedklyvar och ved.

Det första vi tycker att du ska fundera på är inte antal ton utan hur mycket ved du faktiskt ska producera och vad veden ska användas till.

Några kubik till kamin och småhus.

För mindre mängder ved kommer du långt med en manuell vedklyv eller mindre elektrisk vedklyv.

En 230V vedklyv är smidig eftersom den kan anslutas till vanligt enfasuttag och passar bra när du vill göra mindre mängder 30 eller 40 ved utan att plocka fram större maskiner.

För tändved och mindre vedstycken finns även manuella alternativ som Stikkan vedklyv och Kindling Cracker.

10 till 30 kubik ved per år.

När vedhanteringen blir en återkommande del av uppvärmningen skulle vi gå upp till en rejäl hydraulisk vedklyv.Här blir klyvkraft, arbetshöjd, klyvtid och returtid viktigare. Har du tillgång till 400V är en större trefasklyv ofta ett bra val. Se också till att du är rätt uppsäkrad och att du orkar med att driva klyven.Det är också i den här klassen som det blir viktigt att välja maskin efter den ved du faktiskt har. Rak björkved är en sak. Grov, kvistig blandved är en annan.

30 till 50 kubik eller mer till vedpanna.

Gör du 30, 40 eller 50 kubik blandved varje år tycker vi att du ska börja titta på hela arbetsflödet istället för bara vedklyven.

Varje stock ska kapas, flyttas, klyvas och den färdiga veden ska sedan hanteras igen.

Här blir en vedmaskin intressant eftersom kapning och klyvning sker i samma arbetsflöde.

Rovik VK20T är ett exempel på en större vedmaskin med 20 tons klyvkraft som kapar och klyver veden i samma maskin.

För några kubik till kaminen är det överkurs. För dig som varje år ska fylla vedboden till en vedpanna kan det däremot spara mycket manuellt arbete.

Från stock till färdig ved.

Arbetar du med egen ved börjar arbetet ofta redan i skogen. Efter fällning och kvistning kapas veden till hanterbara längder innan den slutligen kapas till rätt vedlängd och klyvs. För mindre vedproduktion görs kapningen ofta med motorsåg och klyvningen separat med vedklyv. Vid större volymer kan en vedmaskin kapa och klyva i samma arbetsflöde.

Klyvkraften anges i ton och beskriver hur stor kraft hydrauliken kan pressa veden mot klyvkniven med.

Det är lätt att stirra sig blind på ton, men störst klyvkraft är inte automatiskt bäst.

Hur tungklyvd veden är påverkas bland annat av:

• vedens diameter
• träslag
• kvistar och grenklykor
• fiberriktning
• vedens fukthalt

För vanlig vedhantering hemma är omkring 5 till 7 tons klyvkraft en användbar klass som räcker långt för många användare.

Gör du mycket grov och kvistig blandved är mer kraft däremot en fördel. Framför allt bör du inte dimensionera maskinen efter de finaste kubbarna i högen. Den ska även orka när den grova och kvistiga biten kommer.

För större vedproduktion kan du komma upp betydligt högre. Rovik VK20T arbetar exempelvis med 20 tons klyvkraft.

Det här är en av de första praktiska sakerna du bör kontrollera innan köp.

Vedklyv 230 V (1-fas)

Mindre elektriska vedklyvar använder ofta 230 V enfas och kan anslutas till ett lämpligt vanligt uttag.

Det passar bra för mindre vedvolymer och för dig som prioriterar en smidig maskin som är enkel att flytta och ställa undan.

Vedklyv 400 V (3-fas)

Större vedklyvar använder ofta 400 V trefas.

Faxes 500 och Faxes 700 är exempel på större elhydrauliska vedklyvar för 400 V.

Har du trefas där du gör veden och ska arbeta med större mängder finns det sällan någon anledning att låsa valet till 230 V.

Tips om du saknar du trefas ute i skogen: En eldriven 400 V vedklyv behöver inte nödvändigtvis stå hemma på gården. Med ett rätt dimensionerat trefaselverk eller traktorelverk kan du även få tillgång till 400 V där fast el saknas. Kontrollera alltid att elverket klarar vedklyvens effektbehov och startström.

Klyvlängden berättar hur lång vedbit som får plats i vedklyven.

Men börja i andra änden:

Hur lång ved vill du ha när den är färdig?

Eldar du med 30 cm ved behöver du inte köpa en maskin för 70 cm ved bara för att den klarar mer.

Har du däremot en större vedpanna där du normalt eldar 45 till 50 cm ved behöver maskinen klara den längden med marginal.

Det är därför två personer som båda gör 20 kubik ved om året ändå kan behöva olika maskiner. Den ena gör 30 ved till kaminen. Den andra gör 50 ved till vedpannan.

Klyvtiden anger hur snabbt kolven gör själva klyvrörelsen. Returtiden anger hur snabbt den kommer tillbaka.

På tio vedbitar spelar någon sekund nästan ingen roll. På en hel vinters ved gör det det.

Därför bör du som producerar större mängder inte bara jämföra klyvkraft. En snabb arbetscykel och möjlighet att anpassa slaglängden kan göra stor skillnad på hur mycket ved du faktiskt hinner producera.

Med en fyrklyvskniv kan en grövre kubb delas i fyra delar i samma arbetsmoment istället för att först delas på mitten och därefter behöva läggas tillbaka i maskinen.

Det är framför allt användbart när du gör större mängder ved.

Men fyrklyvning är inte alltid bäst. Är veden redan klen kan tvåklyvning ge en bättre dimension på den färdiga veden.

Utgå från stockdiameter och hur grov ved som passar din kamin eller vedpanna.

När man köper vedklyv är det lätt att bara tänka på själva klyvningen.

Men den färdiga veden ska också flyttas, torkas och lagras.

Gör du större mängder är ventilerade vedsäckar ett smidigt alternativ. Du kan samla veden direkt efter klyvningen och samtidigt få bra luftcirkulation under torkningen. Har du traktor eller lastmaskin med pallgafflar blir hanteringen ännu enklare.

Tänk hela kedjan:

Stock → kapning → klyvning → torkning → förvaring → panna

Ju färre gånger du behöver hantera varje vedbit för hand, desto bättre.

Har du flispanna eller stora mängder grenar, sly och annat vedartat material är en flismaskin byggd för ett annat arbetsflöde än vedklyven.

Istället för vedträn producerar du flis som sedan kan användas som bränsle eller till annan användning.

Hos Duab hittar du Rovik flismaskiner och flishuggar i flera storlekar.

Det viktigaste är inte att köpa vedklyven med högst tonnage.

Utgå istället från tre saker:

• Hur mycket ved du gör varje år.
• Vilken typ och storlek på ved du hanterar.
• Hur du vill att hela arbetet från träd till färdig ved ska fungera.

För några kubik till kaminen kan en mindre 230 V vedklyv vara helt rätt.

Gör du 10 till 30 kubik bör du istället börja titta på en kraftigare hydraulisk vedklyv, gärna 400 V om du har trefas tillgängligt.

Gör du 20 till 50 kubik eller mer till vedpanna är det värt att jämföra med en komplett vedmaskin. Där handlar vinsten inte bara om högre klyvkraft, utan om att kapa bort manuella moment.

Har du mycket grov och kvistig blandved bör du dessutom välja med lite marginal i klyvkraften.

Kort sagt:

Välj inte maskin efter den enklaste vedbiten du har. Välj efter den ved och den mängd du faktiskt ska hantera.

Hitta rätt för din vedhantering:

Se alla vedklyvar.

Se Roviks vedmaskiner.

Se vedsäckar och tillbehör.

Se Rovik flismaskiner och flishuggar.